Här har vi introt mot Värmdö, fredagen den 13e.

Nu har jag fått en helg av gnäll, ompyssling och omtanke så nu är det dags för is igen. Nackspärren har inte släppt helt och axelvärken är kvar även den. Men en ordentlig uppvärmning och sen småmysa i det svarta stället får räcka för idag. Frivändningarna får vänta till onsdag.

Ska jag tjata på och säga "Denna vecka är den viktigaste hittils", eller ska jag försöka förnya mig.

Jag hoppas att förlusten i fredags blir bra tändvätska. Vi bröt våran icke-förlust-rad efter elva raka matcher utan förlust. Vi tappade även en 'betryggande' ledning och vi visade oss själva att det krävs 60 minuter varje match. Detta höjer förhoppningsvis intensiteten och koncentrationen i allt vi gör. Allt från sömn, kost, uppvärmning, träning till match. Jag är säker på att fredagens händelse enbart kommer få positiva konsekvenser. Ibland behövs en väckarklocka.

Annars har jag nu, äntligen, fått upp tavlan av Petter Thoen. Min bror och hans käre fru tyckte tydligen att den passade mig. Jag kan nästan hålla med. En suddig bild ser ni förhoppningsvis här intill.