Fram tills i lördags hade jag inte gjort något mål. Innan matchen fick jag en fin, ny, klubba av herr Fester. Den klubban jag bett om. Då blev det ett mål. Skönt. Inför söndagsmatchen bad jag Fester, efter matchuppvärmningen, att kapa den två cm. Då blev det ytterligare två mål. Med andra ord berodde avsaknaden av mål tidigare helt på utrustningen. Känns skönt att veta att det inte berodde på mig. Jag spelade ju trots allt med Jimmy Gustavssons gamla klubba innan.

I övrigt hämtade jag nyss Arturs Ozolins, den store, från Arlanda nyss. Därför är nu alla, från öst, samlade. Från och med i helgen börjar de spela matcher. Detta är viktigt, inte bara för vad de kan tillföra spelmässigt. Det är även mycket viktigt för att tvinga oss andra att höja oss spelmässigt.

Vissa stunder måste jag erkänna att jag uppfattat det som att en del spelare åkt och väntat på något och kanske tänkt "Äh, ryssarna kommer snart, då börjar det". Jag säger inte att det är fakta, utan att det känts så. Min egen insats har gått upp och ner, men i helgen gjorde jag mina två bästa matcher hittils. Jag hade många kvalificerade målchanser och hängde tre. Det är fler än vad jag hängde innan jul förra året.

Från matchen i lördags, mot Linköping, tycker jag att vi bör ha gjort många fler mål. De var inte dåliga, men vi var (läs: jag var) ineffektiva. Vi skulle ha vunnit matchen och avgjort tidigt.

För att kommentera matchen i söndags skulle jag kunna skriva: läs ovan. Jag avstår och säger att Nacka är ett bra lag, men det syntes att de gästade Telegrafen kvällen innan och säkert beställde in en och annan vrb (vodka redbull). Ett bra lag, som sagt, men en del tröttmössor hade de. Jag tror att vi tar minst fyra poäng mot de i serien. Detta förutsatt att de inte gör några stora förändringar.

Vissa säger nollning, jag säger inkilning. De som inkilades var Johan, Melvin, Max, Arild, Deniss, Jocke, Hellman och Kim. Välkomna till laget! Jag önskar att jag kunde avslöja lite om vad de gjorde, men självklart får jag inte göra det. Om ni hör er för är jag säker på att de flesta redan vet ändå, då det var en hel del publika framträdanden.

En helt klart lyckad inkilning som inte var allt för blöt, men ändå tillräckligt blöt. 

Sen blev det vinst till Huddinge som många väntat sig. De spelade med två femmor halva matchen och sedan bytte de in två nya femmor som spelade andra halvan av matchen. Så har jag uppfattat det, men jag kan ju ha fel.

Vi lyckades hålla vårat spel bra första halvan av matchen, men än sitter inte spelet i ryggmärgen och i takt med att vi blir tröttare gör vi fler avvikelser från spelet och därigenom bildas kaos och misstag uppstår.

Vi kommer jobba mycket på arbetet i egen zon framöver. Det är trots allt inte division 2 längre där vi, om motståndaren gjorde ett mål, gjorde vi två mål. Nu måste vi slita hårdare för att inte släppa in något mål alls, vilket vi självklart inte kommer kunna hålla alla matcher.

Nu är sex träningsmatcher avklarade, plus ytterligare två internmatcher. Det är alltså den första september och vi har spelat åtta matcher. Innan seriestart väntar ytterligare sju matcher och vi kommer då vara uppe i femton (15) spelade matcher. 

Med de många matcherna är det glädjande att höra att våra vänner från öst snart ansluter till truppen. De väntas nu komma på måndag och kommer alltså tidigast spela i matchen mot Bålsta, den 9e september.

Sedan sägs det vara ytterligare en spelare på ingång. Det ska bli intressant att se när han kommer! Speciellt eftersom det börjar bli rätt långt in på säsongen och jag tvivlar på att vi skulle ta hit ytterligare en spelare om det inte var en av god kvalité.

Förra matchen spelade vi knappast imponerande. Vi var trötta, långsamma och gjorde många felbeslut. Det kommer ständigt gå upp och ner, men förhoppningsvis kommer våran lägsta nivå vara en bra bit högre en den vi hade i onsdags. Visst var det ett par som var pigga och konstruktiva, men jag var definitivt inte en av de. Den matchen är glömd och ikväll har vi en ny på schemat.

Ikväll väntar ett, förmodat, mycket tuffare Huddinge. Vi kommer säkerligen ha det väldigt tufft ute på isen ikväll. Det ser jag fram emot och så länge vi ser till att spela såsom vi ska spela och vi kommit överens om kommer det vara ett steg i rätt riktning. Om en månad har vi redan spelat tre seriematcher och det är då vi ska ha fått igång spelet på allvar.

Nu är det dags för fight igen. Truppen börjar ta form. Vi fick beskedet igår att truppen är satt till 99%, men att det fortfarande finns chans att bevisa att just du ska vara med i truppen. Den senaste att lämna oss är Boberg. Han tog i hand med de i laget han kunde hitta och tackade för tiden. Stort tycker jag.

Ikväll möter vi trångsund, men jag är inte speciellt intresserad av motståndet utan tänker mest på att vi börjar få in spelsystemet mer och mer. Självklart är det mycket att arbeta på och nöta, nöta, nöta för att det ska sitta naturligt. Styrspel och checking behöver jag inte oroa mig så mycket för, för min egen del. Jag tar bara rygg på Tobbe så löser han uppgiften.

Ikväll hoppas jag på tufft och strukturerat motstånd. Vi ses i Folkets Hall!

Jag är fullt medveten om att det inte dykt upp något nytt inlägg här på länge och det blir det ändring på framöver. Som det sett ut senaste veckorna har det varit väldigt häktiskt med planering inför Daniel och Jeanette Garpsäters bröllop.

Grattis, Herr och Fru Garpsäter! Må ni leva lyckliga i alla era dagar!

Det har, i form av toastmaster och marskalk, varit helt klart fullt upp. Det har varit många timmar som gått åt till planering, utformande av låtar, festprogram, tallista med mera, med mera. I slutändan blev det verkligen, verkligen värt det jobb alla lagt ner. 

Vi fick alla bevittna en fantastiskt vacker vigsel mellan två fantastiska människor. När dina närmsta ska gifta sig och du är involverad i planering inför bröllopet blir det att det tar upp dina tankar dygnet runt och det har varit mycket trevligt och bloggen har fått vila ett tag.

Vidare till hockeyn då. Då matchen spelades igår satt jag, Niklas G, Jonathan F, Tobbe P på bröllopet som ännu tillhör truppen. Vidare fattades, vad jag förstod, Magnus A och David B. Då gick vi och vann för första gången denna säsong. Tungt.

Det finns mycket att säga men jag ska inte säga allt på en gång. Jag avslutar med att säga att det jag anser av vårt spel på träningar och matcher, hittils, är att det hela tiden är förbättringar över hela planen. Vi får mer linje, mer fart och fler skott på mål. Jag kan såklart inte uttala mig om lördagens match, men jag hoppas att även den visade framsteg. Det viktigaste är trots allt inte att vinna just nu, utan att vi blir ett starkt lag till seriestarten.

Vi gick på is i måndags kväll. Nu, nio ispass senare, känner jag mig inte lika mycket som bambi på hal is. Det är ännu mycket som ska komma igång, men det går i alla fall framåt.

Imorgon bär det av mot den gudsförgätna ön. Det är bara att ställa in sig på ytterligare ett grisigt gotlandslag som har domarna och publiken på sin sida. Vi kan inte kliva ut på isen och tänka "Så de här spelade i kvalserien förra året?" eller "Där är Tärna. Han är king". Det är bara att ta på sig blåstället och tuta och köra.

Det blir full fart, det blir uppoffrande spel och vi kommer helt klart vara utdömda av de flesta. Det gör det hela bra mycket roligare. Det blir våran första träningsmatch, våran första vecka på is mot ett långt mer meriterat lag. Vi antar utmaningen och vi ska prestera det bästa vi kan utifrån våra förutsättningar. Håll tummarna!

Jag är nyss hemkommen från ishallen där vi hade ett gemensamt ispass i laget. Klockan 10:00 gick vi på is och vi var 17 utespelare. Det faktum att 17 personer var på is nu på morgonen, och förhoppningsvis även har möjlighet till detsamma imorgon bitti, sätter press på de som endast kör kvällspassen.

Direktiven för denna vecka är inte "kom igång"-vecka, utan det är att det bästa möjliga laget åker till gotland, nu på lördag. Om du inte visar dig bäst under veckan stannar du hemma på fastlandet. Hårda bud och eftersom jag tror att samtliga vill åka till gotland kommer det vara ett tufft tempo under våran första vecka på is.

Då var det efterlängtade ispasset avklarat. Det kändes faktiskt helt okej. Skridskoåkningen var inte alls så stapplig som väntat, men vi har ju faktiskt inte varit utan is så länge. Allt är ju relativt, men vi har varit utan is kortare tid än vad vi är vana vid.

I övrigt var det mängder av ansikten på isen och utanför. Vi var två grupper och det var fullt överallt. Det var mycket roligt att se så många hungriga lirare. Nästa träning är om tolv timmar så det är dags att få i sig lite vila.

Vi hörs snart!